Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smala, röda läpparne, och man skymtade blott otydligt
det något bleka ansiktet, liksom hyllans skarlakansfärgade
ödlor, genom de allt mer tätnande rökmolnen.
Och hvarje ord som sades, sades distinkt
och klart, mättades med samma säkerhet, som en
skicklig fäktare utdelar sina värjstötar, och jag fann
till min förvåning, att hvarje ord slutligen började
skära i mina öron på ett underligt sätt och drypa
en olidlig sveda i mitt bröst.
Vi rörde allt oftare på glasen, och jag försökte
förgäfves skölja ned den obestämbara och oroliga
känsla, som förskräckte mig och tillsnörde min strupe.
Jag drack glas på glas och kastade mig på nytt
med febril ifver in i diskussionen, finnande nya
stöd för vårt gemensamma missmod. Men ju mer
jag i min hetsighet fann nya antaganden för den
jäsande hätskheten, ju mera grep den inre, frätande
känslan omkring sig.
Jag kunde till slut inte sitta stilla utan gick och
ställde mig vid fönstret, där oktoberblåsten ryckte i
hakarne och klibbade unkna, färglösa blad vid de
matta rutorna, och bakom mig hördes fortfarande
som med makten af ett öde den obevekliga stämman,
genomskinligt klar och medryckande i höjden,
men som då den sjönk hade något i sig som irriterade
och gjorde ondt, det föreföll som om tunga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
