Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt oväntadt bli arftagare. Men att den gamle
mannen bara tänkte pä honom. Det finns ju så
många andra, som ha lika stor rätt som han —
hvasa, hvarför blef det mera den här oäktingen än
någon af de andra, ja, jag bara frågar — i all
ödmjukhet, fru Bona — hvarför just den här, som
ser på en med ett vilddjurs ögon?
— Tala inte om honom, herr Uriah, jag trodde
jag skulle svimma, när jag såg honom på gården
i morse och igenkände det där inätna hatet kring
munnen. Han kunde aldrig tåla mig, herr Uriah.
— Han hade sämre smak än sin far då, nå
nå, fru Bona, bara en kompliment, det försäkrar
jag, så förtjusande som ni är, — den ena af hans
skelettartade händer sökte sig fram mellan bordets
koppar och glas för att läggas öfver den ena af
fru Bonas, som själfmedvetet bredde ut sig på duken,
för öfrigt var det, som om hennes fylliga person
svällt under vidrörandet af skrifvarens fuktiga
hand och fadda kompliment.
— Låt oss inte tala vidare om honom, herr
Uriah.
— Men testamentet är ju en gång skrifvet.
— Ja, ni har ju själf bevittnat det, herr Uriah.
— Och ni, fru Bona.
Deras blickar möttes åter, men nu på ett gan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
