Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärlek till livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den andre mannen följde tätt i hälarna på honom.
De tog inte av sig sin fotbeklädnad, ehuru vattnet
var iskallt — så kallt, att det sved i deras anklar
och deras fötter blev känslolösa av köld. Här och där
nådde vattnet dem upp till knäna, och de kände sig
för med fötterna för att finna fotfäste.
Den bakerste mannen gled på en glatt sten och var
nära att falla, men rätade upp sig med en våldsam
ansträngning, under det han utstötte ett skrik av
smärta. Han kände sig nära att svimma och sträckte
vacklande ut den fria handen, som om han ville söka
stöd i tomma luften. Då han hade återvunnit balansen,
klev han på igen, men vacklade så ånyo och var
nära att falla. Då stod han stilla och såg efter den
andre mannen, som icke en enda gång hade vänt på
huvudet.
Mannen stod stilla en hel minut, som om han inte
riktigt visste vad han skulle göra. Så ropade han:
— Hör på, Bill, jag har vrickat foten!
Bill fortsatte att gå framåt genom det mjölkvita
skummet. Han såg sig icke en gång om. Mannen
följde honom med ögonen, och fastän hans ansikte
var lika uttryckslöst som förut, var hans ögon som ett
sårat djurs.
Den andre mannen stapplade upp för den andra
strandbanken och gick så lugnt vidare utan att se sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
