Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärlek till livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde han den upptäckten, att han inte kunde stå
upprat. Han försökte åter och åter, och så nöjde han
sig med att kravla omkring på händer och knän. En
gång kröp han alldeles bort till den sjuke vargen.
Djuret släpade sig motvilligt bort — ur vägen, och
det slickade sig om munnen med en tunga, som
knappast syntes ha kraft att röra sig. Mannen lade märke
till, att tungan inte hade den vanliga friska, röda
färgen. Den var gulbrun och såg ut att vara
överdragen med ett ojämt lager av halvtorrt slem.
Då mannen hade druckit ett kvarter varmt vatten,
märkte han, att han kunde stå och också gå så mycket
man kunde vänta sig av en döende man. Ungefär en
gång i minuten var han tvungen att vila sig. Hans
rörelser var vacklande och osäkra, liksom vargen, som
följde honom i spåren, var vacklande och osäker i sina
rörelser, och på kvällen, då det skimrande havet
utplånades av mörkret, visste han att han hade kommit
fyra miles närmare det.
Hela natten hörde han den sjuke vargen hosta och
renkalvarnas ramande. Det fanns levande väsen
omkring honom, men det var starka levande väsen, mycket
levande och mycket friska, och han visste, att den
sjuke vargen höll sig i den sjuke mannens fotspår i
hopp om att mannen skulle dö först. På morgonen
då han slog upp ögonen, såg han den stå och stirra
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
