Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dande blick, och så gjorde han med huvudet en
rörelse åt Madges håll och sade:
— Hur kan ni veta, att hon är er hustru? Ni säger,
därför att hon är det, och jag säger att det är bara
ett påstående. Hunden är min. Jag har själv fött
honom och lärt upp honom, så jag måste väl själv bäst
veta det. Se här! Nu ska jag bevisa det för er.
Skiff Miller vände sig till hunden. — Bruno! —
Hans stämma var hög och skarp, och vid ljudet av
den lade sig hundens öron tätt intill huvudet som vid
en smekning! — Gee! — Hunden svängde till höger.
— Nu mushon! — Hunden stannade genast med
svängen för att springa rakt fram tills han fick order
att stå stilla, vilket han också strax gjorde.
— Jag kan göra det genom att vissla också, sade
Skiff Miller stolt. Han var min ledarhund.
— Ja, men ni vill väl inte ta honom med er?
frågade Madge med skälvande röst.
Mannen nickade.
— Tillbaka till det fasansfulla Klondike, som är
så fullt av lidande.
Han nickade och tillade:
— Nå, så farligt är det inte. Se på mig! Jag är
väl ingen vekling, inte sant?
— Ja, men hundarna! Det förfärliga ansträngande
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
