Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historien om Keesh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarade inte, men gjorde sig i ordning för att gå ut
och söka efter liket, när stormen hade lagt sig.
Tidigt nästa morgon, kom Keesh gående in i byn.
Men han kom inte blygt och skamset. På ryggen hade
han allt det nyslaktade kött, som han kunde bära. Och
det låg självmedvetande i hans gång och stolthet i hans
tal.
— Gå med hundarna och slädarna och följ mitt
spår ungefär en hel dag, sade han. Där finns mycket
kött på isen, en björnhona och två halvvuxna ungar.
Ikeega var alldeles utom sig av glädje, men han
besvarade hennes smekningar och glädjeyttringar på
äkta manfolkssätt och sade:
— Kom, Ikeega, låt oss äta. Och därefter ska jag
sova, för jag är trött.
Och han gick in i deras igloo och åt en kraftig
måltid, och därefter sov han i tjugo timmar i sträck.
I början var folk tvivlande, mycket tvivlande, och
pratade fram och tillbaka. Att döda en isbjörn är
farligt, men trefallt värre är det att döda en björnhona
med sina ungar. Männen kunde inte få sig själva till
att tro, att pojken Keesh ensam hade utfört denna
underbara bragd. Men kvinnorna talade om det
nyslaktade köttet, som han hade burit hem på sin rygg,
och detta var ett överväldigande bevis mot männens
misstro. Och därför gav de sig till sist iväg, men de
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
