Karl von Linné. En lefnadsteckning / 5 (1907) Author: Isak Fehr Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barndomshemmet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höll det: »Råshults södra gård hade jag lust
att sist se, förr än jag kvitterade (lämnade)
denna ort, emedan jag honom sett här
i världen allra först.» Besöker man denna
gård, skall man finna ganska litet af
minnen från Linnés tid. En gammal röd
stuga står kvar på sin forna plats men
är nästan till oigenkännelighet förändrad.
Traditionen är oviss om, i hvilken
kammare Linné föddes. Den besökande
fäster sig med förkärlek vid den lilla
kammaren till vänster om förstugan, ett litet
hemtrefligt rum med en gammal grön,
rund kakelugn. På dörrkarmen där står
inristadt: Innocue vivito, Numen adest
(Lef oförvitligt, Gud är när). Stugan
låg då som nu i skogsbrynet bland barr-
och löfträd med små åkerlyckor
omkring. Redan de medeltida namnen
Råshult och Stenbrohult uppkalla för
fantasien en trakt af små skogsdungar.
I en hage invid stugan ligga i ett
stenrös några flata stenar med inristningar.
Det är kvarlefvor af en Linnégrotta, som
komministern i Råshult P. M. Långh
anordnat. Han uppsatte ock år 1827 en
mycket konstlös minnessten vid
landsvägen nära gården; denna är nu borttagen.
En ståtlig minnesvård upprestes år 1866
straxt nedanför stugan i skogsbacken.
Ett stenkast därifrån går i våra dagar
södra stambanan fram, och genom en
uthuggning kan den resande ett ögonblick
skymta den höga minnesstenen framför
den röda stugan, där Carolus Linnæus’
med blommor smyckade vagga stod.

KRISTINA BRODERSONIA, LINNÉS MODER. SAMTIDA OLJEMÅLNING. Å Hammarby.

Ej heller vid Stenbrohult äro
minnena från Linnés tid talrika.
Kyrkoarkivet har några anteckningar; i
kyrkoboken under rubriken »Anno 1707 födda»
står: »den 19 maij döptes Carl Nilsson
Linnæus uthi Rååshult». Kyrkan är ny och
invigdes af växjöbiskopen Esaias Tegnér
år 1833. På östra väggen nära altaret
hänger ett vackert porträtt af Linné, skänkt till
församlingen omkr. 1830 af professor
Tullberg. Prästgården, Linnés barndoms-
och ungdomshem, brann ned redan
någon tid före faderns död. Den berömda
trädgården finnes ej mer.
Kyrkoherdebostället är flyttadt ett stycke från sin
gamla plats. Men visserligen återfinner
man här samma fagra natur, som så helt
betagit Linnés känsliga sinne. Åter och
åter har han i sina böcker och i sina
bref och anteckningar i hänförda och
veka ordalag skildrat detta sitt »dulce
natale» (sin ljufliga födelsebygd). Här ett
exempel: »Stenbrohult är en kyrka,
belägen på en af de täckaste orter, som
Sverige framalstrat, ty hon ligger vid
den ansenliga sjön Möckeln, där han
går in med en fjärdedels mils lång vik
och lägger sig nedanför vid denna
kyrkans fötter. De släta åkerfälten omgifva
denna kyrka på alla sidor utom den
västra, där Möckeln utsträcker det klara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>