Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkvärdsfar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
"Tvi dig, din stygger! Att du inte skäms!"
Därpå lyftade han upp den förvånade och
förskräckta karlen, körde in honom i kammaren och
kastade honom i sängen.
"Ligg där och sof ruset af dig! Och kom aldrig
och lyfta din hand emot mig eller Anna Lisa!"
I stugan satt hustrun och snyftade och gret.
"Far, gör inte illa honom!" bad hon. "Han menar
nog inte illa, men nu var han ej riktig i hufvudet."
Hennes ord grepo fadern; hon ömmade således
endast for sin man.
"Jag skall visst inte göra honom illa", sade han
förstämd och satte sig på bänken bredvid dottern.
"Men hvad är orsaken till det här?"
Anna Lisa berättade nu, att Jan Erik ibland ej
var riktigt nykter och då var hans humör så svårt
och det allra minsta retade honom; men eljes kommo
de ganska bra öfverens. Nu var det rakt ingenting,
som hade bringat honom i eld och lågor, och hade
ej fadern kommit så kanske vreden vändt sig mot
henne.
Hon smälte i tårar och kyrkavärdsfar kände att
hans onda aningar började förverkligas.
"Kom hem till oss", bad han vekt, "vi äro så
ensamma, mor och jag."
Men det ville hon ej höra talas om.
"Det blir nog bra, när han fått sofva", menade
hon tröstande och torkade småningom sina tårar.
"Ni ska inte tro, far, att han alltid är sådan."
Hon vände sitt bleka, infallna ansikte mot fadern,
som med oro såg sin förr så lifskraftiga dotters
sjukliga utseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
