Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkvärdsfar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
öfverraskad; han kunde ej förstå att gossen känt
igen honom.
Han satte sig ned på dikesrenen och tog
fem-åringen i knä och pratade med honom.
"Hur kan du känna mig?" frågade han bland
annat.
"Skulle jag inte känna igen min morfar!" tyckte
pilten och betraktade gubben med stora ögon. "Far
talar ju om er hvar dag och jag har sett er i
fönstret många gånger, då ni farit till kyrkan eller
kvarnen. Min morfar är den snällaste morfar som
finns, det säger far."
"Säger far det?" frågade gubben helt sakta med
en underlig känsla i hjärtat.
Gossen nickade.
"Jag läser aftonbön for morfar hvar kväll",
sade han.
Kyrkvärdsfar klappade gossen på hufvudet, steg
upp och bad honom hälsa far. Han kände sig så
märkvärdig i afton och gick med dröjande steg hemåt.
Det komme bestämdt att hända något i kväll.
Så där ht et senare på aftonen, då gubben satt
ensam i stugan och hustrun och tjänstfolket sysslade
i ladugård och stall, hörde han någon röra sig i
farstun och sakta öppna dörren. Han såg förvånad dit
och mötte Jan Eriks mörka ansikte och den lille
Eriks lifliga ögon.
"God dag, far", sade Jan Erik och kom långsamt
fram emot honom. "Tack för längesen!"
Han räckte tveksamt fram sin hand, men
kyrkvärdsfar fattade den ej, han knäppte ihop sina, sjönk
ihop på bänken och tänkte på Anna Lisa, huru rätt
hon ändå haft och huru väl hon sett i framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
