Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pers-Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en ung flicka, och det var hon ju då också
forstås.
Det blef ett grant bröllop. Yår far och mor,
nära grannar för resten, voro där, men inte vi barn
— hvad skulle de väl med sex små barnungar på
gästabudet? — åtminstone inte inne, ty utanför
staketet voro vi nog, vi ock, och "sloade". Ah, där
var svart af folk som strömmat samman från när
och fjärran för att se på ståten och brudparet. Och
en och annan, som värdar eller marskalker kände
igen, drogs in oaktadt allt verkligt eller låtsadt
motstånd och sattes vid gästabudsbordet; ty så var
sedvänjan.
Och så kom brudparet ut, ledsagadt af tärnor
och marskalker med brinnande ljus, för att visa sig
för de skådelystna, hon ljus och fager med skimrande
guldkrona och en slöja, luftig som en vårsky, han
stor, mörk och ståtlig. De gingo hand i hand öfver
gräsplanen och längs staketet, och månget
berömmande ord fick hon höra af raska gossar och han af
blyga flickor, men månget framfusigt och kanske
mindre passande därjämte.
Bröllopet tog slut, gästerna reste en hvar till
sitt, och ungfolket, nu man och hustru, lämnades
ensamma på sin gård for att bruka den, som far och
farfar gjort i tiden.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>