- Project Runeberg -  Kärnfolk : sex berättelser från Dalom /
166

(1897) [MARC] Author: Ernst Westerberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smedsborättarn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

Smedsborättarn kär! Det var så att man kunde
skratta sig fördärfvad åt! Hvem ville väl ha honom,
den rackarn? Nå nå, sakta i backarna! Fick man
tro hvad folk sade, och Smedsbofolk till ändå, så var
karln på väg att bli en helt annan människa och
finge han en bra hustru så kunde man allt förvänta
mycket, ty han gjorde inget halffärdigt arbete han
inte, som så många andra.

Skulle ingen vilja ha honom? Hvarför inte det?
Han var endast några och tretio år gammal, hade
synbarligen en god lön, två eller tre rum och kök,
och det de bästa ändå, på husets södra gafvel med
utsikt nedåt ån, och var en karl som skötte sin plats
och som hade respekt med sig och sin husbondes
öra därjämte. Så han kunde nog få sig en hustru,
om också inte precis en på hvarje finger.

Just där stora landsvägen drog in i den väldiga
skogen norrut bodde skogvaktar Gren med hustru,
dotter och den trogna hunden Tusse. Han sades
vara en duktig skogvaktare, men var svag för glaset
och låg en gång en hel dag invid vägen till Burberget
och sof ruset af sig och bredvid låg Tusse, den
vaksamme Tusse, och hindrade folk att komma fram till
handelsboden; så att den dagen gjorde Burbergsmor
skrala affärer. Och det var Gud nås så visst inte
enda gången han till cle sinas stora sorg sålunda låg
som ett spektakel för hela orten.

Hustrun var en präktig människa, litet fin af
sig, tyckte bondgummorna, och dottern Maria
fullvuxen och väl hemmastadd i husliga värf. Där hade
rättar Ström sin tilltänkta hustru. Maria ville dock

o

ej särdeles gärna däran och själfva "Fnysen på Asen",
Hedström, skommarn jag vet, sade med sin allra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:29:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karnfolk/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free