Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kläder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KLÄDER
Av OVE
Det började redan tidigt på morgonen
med att min dotter satte i med ett
förtvivlans tjut. Hon skickades
nämligen ut att leka i en rock, som för
längesedan tillhört hennes bror. Vädret var
sådant, det kunde inte ett ögonblick bli
tal om déi( nya, fina skolkappan. Och
ingen människa, inte en lekkamrat av
kvinna född kunde drömma sig till, att
det där fordom varit en pojkrock — så
fint som den satt, så käck som den
såg ut.
Men å andra sidan kunde varken en
fader eller en moder av kvinna född
motstå en åttaårig, svarthårig Guds ängel,
som har grå stjärnor i huvudet i stället
för ögon, och som illvrålar av
ovannämnda anledning. Kompromiss: ungen
fick inte alls gå ut.
Senare på dagen mötte jag fröken X.,
som är ung, söt och strålande på alla
vis, och som bar ett mystiskt paket
under armen. Fröken X. anförtrodde mig,
att paketet innehöll ett par nya, fina
promenadskor och anhöll om äran att
någon timma längre fram, när hon hunnit
satta dem på sig, få gå ut och
fin-promenera på Strandvägen med herr
författaren. Ingen författare av kvinna
född kan motstå en sådan, anhållan.
Men vid Eros och hans fränka Venus,
det blev inte någon rolig promenad!
Efter en halvtimme hade fröken X.
skoskav, en kvart senare hade hon hål på
strumpan, och när en timme förrunnit
i seklernas hav var hon varken ung,
söt eller strålande längre.
Då blev jag dyster till sinnes och
skyndade att uppsöka redaktör Y. Med
honom talar jag aldrig om litteratur och
endast i nödfall om de besynnerliga
bidrag, som jag skickar till hans utmärkta
blad. I stället talar jag med honom
om kragar och hattar, halsdukar,
strumpor och den senaste manschettknappen.
Det blir liksom litet ledigare på det
sättet.
Han var mycket glad över att jag lytt
hans råd att lägga mig till med den
utomordentliga Z-kragen, en mjuk och
trivsam sak, som ser ut som om den vore
stärkt, och som med fördel kan använ-
 |
| Konståkaren ritar karikatyrer. |
das till teaterbruk, när det inte behöver
vara smoking. Redaktör Y. påstår till
och med att han använt Z-kragen just
till smoking, så förvillande är det
förträffliga fabrikatet. Det tvättas i
hemmet med tvål och vatten och klistras upp
till torkning på spegeln över natten. Så
gör man i Amerika — om man nämligen
bara har en krage, säger redaktör Y.,
som vet allt.
Men hans glädje över att jag lytt hans
råd fördunklades i någon mån av det
faktum, att min krage var betydligt
vitare och blankare än hans. Han blev
ledsen, ty han trodde sig förstå, att min
jungfru var skickligare i branschen än
hans egen. Han anade inte hur det
hängde ihop: att jag inte alls tvättar
Z-kragen hemma utan tvärtom lämnar
bort den till stans bästa tvätteri, som
tvättar den snövit, glansår den och
stryker den på mått. Det kostar tjugu öre
stycket.
Men detta kunde jag inte tala om för
redaktör Y., ty då skulle han trott mig
vara miljonär och ofelbart prutat av på
mina honorar.
Ett vemodsdrag hade smugit sig in
över hans markanta profil när jag
lämnade honom.
Och hade jag förut varit mörk i
hågen, så blev jag nu nattsvart i min själ.
Jag gick ut i den rimfrostiga
Hagaparken, och under dess heliga, avlövade
ekar genljöd mitt hjärtskärande rop:
»Herre, varför skapade du oss
sådana, att vi skulle behöva kläder för att
skyla vår nakenhet?»
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:33:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kasperme/1929/0019.html
