Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ett finurligt frieri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Den glömske Sidi Hassan. (Men inte får man slå en sådan knut.) |
Ett finurligt
frieri
Om Per Gideon Axelson varit av
kvinnligt kön skulle hans medfödda
blyghel ha klätt honom. I synnerhet som
det är ganska ont om blygsamma
fruntimmer. Men nu var han en fullväxt
karl med vass skäggbotten och smått
utputande mage, sa blygheten gjorde
honom både löjlig och omöjlig. Ändock
hatade han ej kvinnorna. Han älskade
dem. Och det var hans största olycka.
Hur många damer Per Gideon älskat
och svärmat för är inte lätt att säga —
faktum var blott att i det avgörande
ögonblicket svalde han av pur blyghel
den viktiga frågan, och innan han
hunnit hämta nytt mod, snappade någon
bort förmålet ifrån honom.
Nu hade det flyttat in en ung,
kvinnlig tandläkare i huset. Per Gideon stötte
på henne i hissen första gången, och
trots att hon bar pälskragen högt
uppslagen och hatten djupt neddragen
upptäckte han att den lilla flik av ansiktet,
som lyste fram, liknade en ängels.
»4 trappor», kom det ur en osminkad
rosenmun.
Fast Per Gideon bodde 3, ville han
av artighetsskäl ej stanna dar utan åkte
förbi sin egen dörr och släppte ut
syl-fiden i fjärde våningen, varpå han
fortsatte till den femte, och först sedan han
förvissat sig om att hon hunnit in i sin
tambur, åkte han ner till tredje våningen.
Efteråt tycktes det honom som om han
varit i sjunde himmeln — åtminstone i
dess vestibul.
Redan efter några dagar började han
syna sina tänder. Han hittade också ett
par hål, men del var endast tomrummen
efter visdomständerna, som självmant
lämnat sm post. De övriga tycktes vara
fullkomligt oberörda av tidens och
käkarnas gång. Men en hygienisk
paragraf säger att man ändå skall besöka
tandläkaren en gång cm året, och med
denna paragraf på läpparna infann han
sig hos den sköna dentisten, där han i
nästa minut satt i operationsstolen med
munnen på vid gavel.
Jo då, vad del fanns hål. Små
lömska hål, som intet annal öga än en
tandläkares kan upptäcka.
»Vi tar väl guld?» frågade doktorn
och pickade på emaljen med ett vapen,
Per Gideon nickade och teg. Tiga är
nämligen guld.
»Gör det ont?» undrade hon, när hon
nuddade ett tag vid nerven med sin
roterande borr.
»Tvärtom — det är en mycket
angenäm känsla», svarade han artigt".
»Ja, jag tror att jag är ganska lätt
på hand», smålog hon och lade sin vita
arm kring hans huvud.
Per Gideon stötte fram ett ja mellan
gummislamsorna. Även om hon sagt att
hon vant lätt på foten, hade han
instämt i denna stund.
Genom denna både vänliga och
smärtsamma behandling blevo de närmare
bekanta, och det var inte utan all de
drogos till varandra av den osynliga makt, .
vilken förekommer i verkligheten såväl
som i romanerna.
Kvinnans ideal är sällan en man som
pladdrar. Det kan hon göra själv. Per
Gideon var av naturen sluten, även om
han höll munnen öppen vid behandlingen,
och hans blyga, tysta väsen tilltalade i
hög grad den unga tandläkarinnan.
»Har aldrig herr Axelson funderat på
att gifta sig ?» frågade hon hell tvärt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:33:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kasperme/1929/0028.html
