Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mognande år - 12. De första åren efter giftermålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De första åren efter giftermålet
kravet, likställighetskravet kan icke ha varit främmande för
henne.”
Även inom hemmet och familjen hävdade den unga
husmodern Kata med styrka frihets- och likställighetsprincipen.
Hennes make var sannerligen icke någon toffelhjälte, men hon var
icke heller någon stackare, som lät kuva sig. Det saknades
ingalunda redan nu skärmytslingar; meningarna om idéer och
samhällsförhållanden gingo starkt i sär. Maken hoppades väl
en tid, att han så småningom skulle kunna vinna sin rebelliska
unga hustru för de konservativa idealen. Häri misslyckades
han dock. Hon var och förblev en vildfågel, som icke kunde
tämjas. Även inom umgängeskretsen bröt hon av mot de andra.
Hon var frispråkig, hävdade än med en glad humor än med en
viss utmanande och kanske övermodig skärpa sina åsikter.
Genom sin beläsenhet och konversationskonst — hon hade redan
nu en stor talang att forma dräpande repliker — var hon en
farlig motståndare och hon hade särskilt ett gott öga till dem,
som verkade sippa och kälkborgerliga. Som värdinna i sitt hem
var hon förtjusande. Hon kunde, när hon satte den sidan till,
erövra alla genom sitt charmerande sätt. Hennes bekanta
på-stodo, att hon hade två naturer. Själv brukade hon också
skämtsamt tala om sina två andar, den vita och den svarta, av
vilka den förra liknade ett nytvättat lamm och den senare en
svart och ilsken bock.
Sedan hultsfredsbanan invigts, stannade ingenjör Dalström
kvar i Hultsfred några år som stationsinspektor.
Under denna tid föddes fyra flickor och barnen togo hennes
krafter starkt i anspråk, men hennes dotter Elsa intygar, att
hon icke släppte sina intellektuella intressen. ”Det var Ibsens
och Björnsons genombrottstid; Strindbergs namn började bli
allt mera känt och hans alster allt mera diskuterade. Hemmet
höll helt säkert icke hela Kata Dalströms själ fången.” Ett
så livligt intellekt, ett så varmt temperament, en så ivrigt
sökande ande — nej, vi kunna vara förvissade om, att den unga
Kata Dalström icke glömde sina skalder och filosofer.
— 73 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
