Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mognande år - 16. Visbytiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Visbytiden
agitatorn, som under hela sin levnad inåt, inom familjen,
repre-$ senterade sambandet med gångna generationer, bundenheten
vid familj etraditioner och sedvänjor. Att ändra på ens
smådetaljer i ritualen för helgerna, skulle för henne varit en
styggelse. Och vilket rentav individuellt liv förmådde hon inte
blåsa in i de döda tingen, gamla möbler och annat i vårt hem,
genom alla de historier hon visste att berätta om dem. Men
det var inte blott på detta sätt vår mor gjorde tillvaron färgrik
för oss. Det var t. ex. också böckerna. Att säga att hon
väckte vårt intresse för böcker låter så löjligt tamt, när jag
nu tänker på den spänning och tjusning vi kunde känna när vår
mor läste högt för oss. Hennes högläsning var för resten
verkligt fascinerande, det hade jag tillfälle att erfara även långt
senare, sedan jag blivit åtskilligt mera kritisk än jag var på
denna tid.
Även denna bild, tecknad av dottern, ger en utmärkt
föreställning om Kata Dalström just sådan som hon var även
utanför hemmet. Om man till detta porträtt lägger dragen från en
äkta valkyria, en kvinnna som älskade striden, som brann för
den sak hon stred för, för de vänner hon kämpade samman
med, blir bilden fullständig. Krönikören har med flit dröjt
en stund just vid den sida av Kata Dalström, som ger
signaturen åt hennes liv och verk i hemmet. Legenden har nämligen
gjort Kata Dalström till en varelse, som för sina politiska
fejders skull totalt försummade hem och barn. I stället visar
verkligheten, att Kata Dalström var en öm och förtjusande mor
liksom hon var en god och tapper amason.
För att tillfredsställa barnens vetgirighet skrev Kata
Dalström även En djurbok, som utkom från Gotlands AllehandaS
officin, där Algot Sandberg då var redaktör. I slutet av
1889 utkom slutligen hennes Nordiska hjältesagor.
Om den tid Kata Dalström tillbragte på Gotland säger Elsa
Söderberg, att den utgjorde en av de lugnaste och lyckligaste
perioderna i hennes liv. Allt bidrog till att skapa trevnad och
— 91 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
