Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första åren i partiet - 19. En återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De första åren i partiet
frågor, men fingo ingen starkare organisatorisk utveckling och
dogo så småningom. Emellertid framväxer en ny
arbetarrörelse, liberalt färgad, sättande sin prägel på den svenska
arbetarklassens ekonomiska, sociala och politiska strävanden
under trettio år från 1854—1884. Det var just den tid, då Kata
Dalström växte upp. ”Arbetarfrågan” mötte henne sålunda
ej blott på faderns bruk och egendomar, ej blott i litteraturen
utan även i politiken. Den började nu ehuru oändligt sakta
blanda sig med de stora frågorna om representationsreformen,
rättsreformerna, finanserna, kvinnorörelsen,
nykterhetsrörelsen. De liberala arbetarföreningarna fingo en stark utbredning.
En av de första ledarna är F. T. Borg, den senare radikale
riksdagsmannen, skriftställaren och boktryckaren, som Kata
Dalström ävenledes skildrat i sina föreläsningar om socialismens
föregångare. Dessa arbetarföreningar ha ännu som
reminiscenser från de socialistiskt-utopiska åren en, om än mycket
dunkel, socialistisk färg och en ibland rebellisk anda, men övergå
så småningom till självhjälpsrörelse och manchesterliberalism.
Ledarskapet övergår från hantverkaren till småborgaren och
de liberala politikerna.
Så småningom bleknar färgen och svalnar andan alltmer.
På sextio-talet få arbetarföreningarna en alltigenom praktisk,
liberal-demokratisk tendens; den tyska schulze-delitschska
produktionskooperationen sätter sin prägel på dem.
Arbetarföreningarna erövras i hög grad av solida
hantverksmästare, småfabrikörer, lärare och tjänstemän, de rena
arbetar-elementen trängas definitivt undan. 1870 hålles i Stockholm det
första skandinaviska arbetarmötet, där dock företrädesvis
behandlas humanitära frågor, skol- och sedlighetsspörsmål. 1879
hålles det första landsomfattande svenska arbetarmötet — i
Stockholm — under liberal ledning. Mötet uttalade sig emot
”socialistiska, kommunistiska och nihilistiska rörelser”, men
förklarade, att ”fredliga arbetsinställelser eller strejker icke kunde anses
oberättigade eller olagliga”, men äro ”dock oftare till arbetarnas
skada än till deras gagn”. Ett förslag att protestera mot
— 112 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
