Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första åren i partiet - 32. Kata Dalströms ställning till kvinnorörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kata Dalströms ställning till kvinnorörelsen
närmast övergå till hennes betydelsefulla insatser för
fackföreningsrörelsen, torde en sammanfattande redogörelse för hennes
ställning till kvinnorörelsen och för hennes åsikter om sätten för
kvinnornas frigörelse vara på sin plats.
Som ung var Kata Dalström full av intresse för den
borgerliga kvinnoemancipationen. Hon var halvt om halvt
revolutionär feminist. Ibland ser det ut som om hon var det mera på
trots än av böjelse, ty hon är även när hon bekämpar det
manliga släktet fylld av beundran för det. Senare i tiden kunde
man ofta höra henne säga: ”Jag älskar karlarna, ty hos dem
finns det vilja, kraft och ordning, kvinnorna äro ena våp,
riktiga rö för vinden, efterblivna och enfaldiga.” Detta vai’ när
hon blev vred över kvinnornas bristande socialpolitiska intresse.
Men i nästa ögonblick kunde hon säga: ”Ni karlar är ena kräk,
det blir ingen fart på framåtskridandet förr än kvinnorna
komma med i spelet.” I regel såg hon dock skeptiskt på en
radikalisering av samhällsutvecklingen genom kvinnornas ökade
inflytande. Med kvinnornas maktställning kommer reaktionen,
om vi inte dessförinnan lyckats revolutionera kvinnohjärnorna,
sade hon ofta. Hon började sitt arbete att revolutionera
kvinnohjärnorna genom att ansluta sig till olika kvinnoföreningar.
Inom den borgerliga kvinnorörelsen stod hon på den vänstra
flygeln. När hon såg vilken makt dogmatiska sekter och
officiell kyrkokristendom hade över kvinnosjälarna, anslöt hon sig
såsom vi sett till utilisterna och blev en tid fritänkaragitator. När
hon icke inom den borgerliga kvinnorörelsen fann förståelse
för de sociala problemen och arbetarfrågan, lämnade hon den
och anslöt sig till arbetarrörelsen. Endast genom socialismen
kan kvinnan bli helt frigjord, säger hon i ett föredrag. Den
borgerliga kvinnorörelsens förkämpar tänka företrädesvis på de
högre klassernas kvinnor, men arbetarkvinnorna äro de som
främst ha behov av frigörelse och icke blott frigörelse från
beroendet av mannen utan även från beroendet av ett utsugande
klassamhälle. Dessa ord ange det centrala i hennes syn på
kvinnofrågan.
— 189 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
