Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första åren i partiet - 32. Kata Dalströms ställning till kvinnorörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De första åren i partiet
stå i det internationella proletariatets led, som från sitt eländes
djup kämpar sig upp till kulturens soliga höjder.
I denna artikel möta vi för första gång Kata Dalströms
socialistiska och marxistiska trosbekännelse. Den är klar, enkel
och redbar.
Sin slutuppgörelse med den borgerliga kvinnorörelsen har Kata
Dalström förlagt till tidskriften Lucifer i en artikel 1903. Hon
kallar artikeln ”Överklasskvinnorna och deras
verksamhetsområden, sedda genom socialdemokratisk synvinkel”. Uppsatsen,
som i flera avseenden är intressant och belysande, börjar med
en skildring av kvinnoföreningarna 1870—00: Gift Kvinnas
Eganderätt, bildad 1873, och Fredrika Bremer förbundet,
bildat 1884 samt Kvinnoklubben, som dock blott var en
dis-kussionsförening. I spetsen för G. K. E. stodo fruarna
Hierta-Retzius, Limnell och Ankarsvärd. F. B. hade bildats av
författarinnan Sofie Adlersparre (Esselde). Så småningom kom
F. B. att överflygla den i början synnerligen livskraftiga
systerorganisationen, varefter de båda föreningarna sammanslogos.
För Kata Dalström tedde sig det genom sammanslagningen
utvidgade F. B. som en ”jättestor frågo- och upplysningsbyrå för
arbetsköpare och arbetstagare på överklasskvinnornas arbetsfält”.
”Med själva reformarbetet var det skäligen matt1 ända tills i
fjol revisionssekreterare Lindhagen (sedermera borgmästare
Carl L. — förf, anm.) genom sina motioner i kvinnofrågan
väckte nytt liv även i Fredrika Bremerförbundet, säger
uppsatsens författarinna och tillägger, att till all lycka satte Lindhagens
motion om rösträtt även för kvinnor nytt liv i spelet, till och
med Fredrika Bremerförbundet lämnade sitt olympiska lugn och
trädde fram samman med Stockholms allmänna kvinnoklubb
(socialistisk) i kampen för rösträtten. Men bredvid Fredrika
Bremerförbundet växte under nittiotalet upp föreningen
Sam-kväm för arbeterskor eller ”Ellen Keys tolfter” (samkvämen
1 Sofie Adlersparre avvisade 1896 Kata Dalströms erbjudande om
allians med de socialistiska kvinnorna för kvinnorösträttens
aktualiserande. Förf:s anm.
— 196 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
