Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På fackliga härjartåg - 35. Om arbetets förbannelse och arbetets välsignelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På fackliga härjartåg
Drevs du inom Grottes stätta,
vräks du ut som lik.
Grymhet är det ej i detta
— blott aritmetik.
Klarare, säger hon, kan ej någon visa den förbannelse, som
vilar över arbetet i våra dagar. Och var ligger skulden?
frågar hon och svarar: Hos det privatkapitalistiska
samhällsskicket, som förlägger äganderätten till jorden med dess
sam-hällsrikedomar i enskilda personers händer, varigenom ett fåtal
jorddrottar bli i stånd att för enskild vinning utnyttja de alla
tillhöriga naturrikedomarna och utestänga hundratusentals par
kraftiga armar från att bruka jorden och från att förvandla
ödemarker till trädgårdar. Genom privatäganderätten till även
övriga produktionsmedel såsom fabriker och maskiner jämte
råvaror har arbetet blivit så pressande och glädjelöst för miljoner
människor, att arbetet som skulle vara en glädjekälla blivit till
den största förbannelse för dem. Socialismen vill, sade Kata
Dalström, återställa glädjen över arbetet och kärleken till
arbetet. Arbetsglädjen är den högsta av alla kulturvinster. Den
moderna kapitalismen har förstört denna glädjekälla och
därmed har en av livets viktigaste källådror förtorkat. Vi
’gudlösa samhällsomstörtare’, vi socialister, vi vilja ej längre än vi
äro piskade därtill vara med om att till ett litet fåtals gagn
offra miljoner människors liv och lycka. I våra ögon, sade hon,
är den fattigaste trasproletär en människa lika mycket som
den mäktigaste kejsare och den störste börsmatador. Och
därför att denne trasproletär är människa har han rätt att fordra
att få leva uti ett samhälle, som tillåter honom att vara
människa med en människas rätt till arbete, till kläder och föda
och husrum och allt vad till livets nödtorft hörer, men det kan
han icke så länge det privatkapitalistiska systemet tillåter några
tusentals jord-, gruv-, skogs-, vatten- och fabriksjobbare att
äga jorden och de övriga produktionsmedlen och även tillåter
dessa privatägare att lägga beslag på våra bostäder, vår föda
— 216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
