Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under krigets åskor och revolutionernas stormar - 68. Det sista fälttåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under krigets åskor och revolutionernas stormar
borgerligt var icke utan sitt berättigande, men sköt alldeles
över målet och kastade ut barnet med badvattnet. Tendensen i
föredraget var den, att folkbildningsarbetet, som det bedrevs, var
ett medel till den borgerliga hushållningens och det kapitalistiska
väldets upprätthållande. Det gick ut på att inskärpa
nödvändigheten av lugnet i samhällslivet och på arbetsmarknaden, det
odlade ensidigt skönhetskulten och individualismen, sysslade
med alla slags sociala, kommunala, litterära och praktiska ämnen
såsom språk, förvaltningsärenden, bokhålleri och
populärvetenskap. Hela den borgerliga kulturen belyses, om än ytligt, och
den borgerliga filosofin är den som anger formen. Något
verkligt marxistiskt skolningsarbete, någon grundlig insikt i
klasssamhällenas struktur och utveckling, i klasskampens historia
meddelas icke i föredragen, studiecirklarna, arbetarhögskolorna
och arbetarpressen. Nerman angrep snoilskykulten,
labo-remusartiklarna, föredragen om buddhismen och andra
religionsformer, om astronomin och geografin. ”Och vill det sig
väl, så finns det bland arbetarna en del bohémfigurer,
känslo-tänkare och svaga poetsjälar, som gå mer i detalj och öppna
filosofernas mörkaste skrifter och sedan börja skriva psalmer
och stava Gud med stort G. Och hastigt dimper i mystikens
och tanternas sköte.” Nerman riktar en ordentlig gevärssalva
mot brunnsvikaren, som är snäll och tolerant och förfinad, men
”i regel förlorad för rörelsen”. Tidskriften Studiekamraten
fick en grundlig utskällning för en artikel om borddans och
spi-ritism. Arbetarnas bildningsförkämpar serverades en omild
kritik. Visserligen ville Nerman icke motsätta sig, att arbetarna
studerade astronomi och språk, sådant är nog bra, men
adia-fora; det väsentliga var, att arbetarna samlade sig till det
centrala i all mänsklig strävan just nu: klasskampens
omutliga fullföljande till seger. ”Vi behöva krigare, ej lexika.
Shakespeare och grekiska pelare är mycket nyttigt, men just nu
böra arbetarna först lära sig revolutionär taktik och
handha-vande av förvaltningen och produktionen i ett av dem erövrat
samhälle.” Nerman skildrade den proletära bildningstyp, som
— 480 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
