Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under krigets åskor och revolutionernas stormar - 68. Det sista fälttåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under krigets åskor och revolutionernas stormar
av förvaltningen och produktionen i ett av dem erövrat
samhälle.”
Här visar sig, säger Kata Dalström, den totala
frånvaron av praktisk blick för vad arbetarungdomen har behov
av! En bildning efter de nermanska klasskampslinjerna
gör ofta de unga till motståndare mot kommunismen.
Detta bildningsarbete vill snöra in deras andliga ”jag” i
en olidlig tvångströja — lika trång som någonsin det
kristna dogmsystemets — och det är lika skadligt för hela
vårt arbete, ty ett så ordnat bildningsarbete gör kommunisterna
till tungomålstalare av samma slag som pingströrelsen — och vi
ha redan översteprästen inom den filosofiska materialismens
led som i sanning tillfogar vårt arbete stor skada. Jag
tillstår öppet att jag i bildnings frågan står mycket närmare
syn-dikalisterna och anarkisterna, fastän i övriga frågor
kommunismen är den väg jag går, bekänner hon.
Frans Severin gör, tillfogar hon, i ”Arbetarnas övertagande av
produktionen” ett uttalande, som är värt att taga fasta på i den nu
pågående debatten om proletär klasskampsbildning eller ett
underlag av allmänbildning plus studiet av kommunismen:
”Naturligtvis innefattar socialismen hela kulturproblemet, men detta
är av annan art än det ekonomiska, och ur klasskampen tänker
man sig icke uppnå några stora kulturvinster på annat sätt än
att den bättre ekonomiska ställning arbetarna skola erhålla skall
möjliggöra för dem en kulturell höjning. Om kulturen står
icke strid på samma sätt och med den tydliga frontlinje dragen
mellan klasserna, som beträffande ekonomin och därför kan
man säga, att kulturen icke är något socialistiskt problem, utan
även i vår tid ett mänskligt problem, vilket det naturligtvis
i än högre grad blir då klasskillnaden är utjämnad.” Denna
uppfattning av kulturarbetet är oändligt mycket mera
tillfredsställande än den ”skygglappskultur” som Ture Nerman och
hans klasskampsbildningsteoretiker söka propagera fram.
Upprätta gärna, tillägger hon, speciella partiskolor där
grundlig teoretisk skolning i kommunism och nationalekonomi medde-
— 488 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
