- Project Runeberg -  Kata Dalströms liv, öden och äventyr i kampen mot herremakten : en krönika /
498

(1930) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under krigets åskor och revolutionernas stormar - 68. Det sista fälttåget - 69. Kata Dalström och Internationalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under krigets åskor och revolutionernas stormar

om den galne Ture med hans tre röda rosor, minst, i
knapphålet”. Och Ture Nerman, som har ovanskliga förtjänster som
socialist och kulturell kämpe och innerst inne höll mycket av
och respekterade Kata, glömde snabbt de hugg han fått.

Men när striden var slut, var Kata också slut. Hennes sista
krafter voro uttömda. Väl åtog hon sig ännu en del föredrag
här och var i orterna, men om dagarna låg hon i regel till sängs
för att kunna samla krafter till kvällens ansträngning. Ofta
fick hon bäras upp i talarstolen. När någon ibland sade henne,
att nu vore tid för henne att skona sig, att lägga upp, svarade
hon emellertid: Så länge det finns en pust i denna arma kropp,
skall jag väl kravla mig upp i talarstolen, ty den älskar jag och
i den vill jag dö. För resten är jag fattig som en kyrkråtta
och partiet vill jag icke falla till last.

Sådan var Kata Dalström ännu i sin ålders höst; hennes ande
var timrad av ett säreget virke.

Sextionionde kapitlet.

Kata Dalström och Internationalen.

Innan vi övergå att skildra Kata Dalströms sista dagar,
hennes bortgång och hennes jordafärd må några rader även ägnas
hennes ställning inom Internationalen.

Såsom tidigare är sagt kom hon redan innan hon anslöt sig
till arbetarrörelsen i beröring med den tyske socialisten Georg
v. Vollmar. Genom Vollmar och hans fru kom hon snart i
kontakt även med andra tyska socialister. Efter sitt inträde i
partiet i början av nittiotalet blev hon på grund av sina
språkkunskaper anlitad för internationella uppdrag. Hon förde
korrespondens med de tyska, belgiska och franska socialistiska partierna,
hon medarbetade i tyska, belgiska och franska socialistiska
tidningar, varvid hon skrev om svenska förhållanden, särskilt
kvinnofrågor och arbetarspörsmål. Hon blev bekant med
Ot

— 498 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 15 23:27:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kata/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free