Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kata Dalströms personlighet och betydelse - 72. Aforismer till Katas porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kata Dalströms personlighet och betydelse
ning, som städse levat hos den svenska allmogen även där denna
varit som mest konservativ, ja man skulle kunna säga, att den
demokratiska känslan och åskådningen var en del av den gamla
svenska bondekonservatismen. Å andra sidan sög den svenska
arbetarrörelsen styrka ur det förhållandet, att en mycket stor
del av den svenska intelligensen, den opinionsbildande och
andligt ledande kultureliten (författare, konstnärer, journalister,
forskare, advokater etc.) under nästan ett sekel fram till 1909
och 1914 stod i ett märkligt sympati- och vänskapsförhållande
till alla folkliga strömningar, ej minst till arbetarrörelsen. Till
och med kretsar, som icke hade någon verkligt rotad
demokratisk samhällsåskådning, koketterade under några decennier med
ett slags radikalism, som närmast var en modesak.
Man skulle ju också som orsaker till den enastående
framgång den socialistiska organisationstanken vunnit i Sverge
kunna peka på de stora fel arbetarrörelsens motståndare begått
och på de skickliga ledare och hövdingar den svenska
arbetarklassen ägt. Men även andra länders arbetsgivare och
borgar-partier ha begått lika stora misstag och även andra länders
fackföreningsrörelser och arbetarpartier ha ägt ledare med
lysande egenskaper. Förklaringen räcker sålunda icke.
En stor och betydelsefull orsak till framgången, en orsak av
organisatorisk natur, är påtaglig: uti det organisatoriska
sambandet mellan arbetarpartiet och fackföreningarna ligger
förvisso en mäktig faktor till segerloppet. Men i Danmark, där
rörelsen är nästan lika stark som i Sverge, äro fackföreningar
och partiorganisationer icke förenade till ett helt. Skulle det
organisatoriska sambandet spela en absolut avgörande roll
borde den danska arbetarrörelsen varit väsentligt svagare än
den svenska.
Nej, orsaken till den svenska arbetarrörelsens storhet och
styrka ligger på det folkpsykologiska planet. Svenska folkets
stora arbetande massor ha i alla tider känt ett obetvingligt
behov av att vara en menighet, att tillhöra en stor samfällighet,
att äga ett gemensamt styrkebälte, att samlas till en mäktig
— 556 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
