Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han blef andtruten af glädje och spänning.
Långt nere till höger syntes en antydan till ett
busksnår, eljes glatt och kalt, fritt och sluttande ända
i oändlighet.
Så tog han sats och det kläckte till i bröstet.
Utför bar det under full hjertklappning, han kunde
knappast andas så ökades farten... der stupade det
brantare... ned med stafven i snön, så der... en stubbe
stod upp ur drifvan der nere, det gälde att väja redan
på afstånd, ty med den här farten gjorde man inga
tvära vändningar... Han hade lust att se sig om för
att mäta höjden... nej, det vågade han inte... Och nu
började snön yra... Han kände sig lätt som en fjäder,
der han flög fram lik en skugga af en sky i
blåsväder. Slätt var det, så förvånande slätt... inte en sten
att väja, inte en stubbe längre, bara vida, vida
snöfältet jemnt som en sluttande insjöis och bländande i
solskenet. Slutligen förlorade skidorna fasta snön
under sig... han flög. Det gälde bara att hålla balansen,
ty föll han här vore det ute med honom.
Bäst det var kröp en liten baktanke af ånger
fram... ånger öfver det vågstycket att ha gett sig
utför det skimrande, lockande jemna och oändliga.
Det isade i ryggen på honom och han kände som
flera lispunds tyngd öfver bröstet... Gud hvad det
gick!... Öfver ett idkeligt skimrande hvitt fält utan
en buske och utan att längre röra vid det... Men han
vågade inte göra en rörelse... bara stå stilla, så höll
han balansen bäst.
Svetten dröp honom ned öfver ansigtet... han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
