Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle resa in till staden på ett ärende. Ben såg
förvånad på henne, — hade hon gissat att han gick här
och långleddes? Men det var inte det, — hon hade
ett ärende till läkaren, som endast Ben kunde besörja,
ifall ej hon sjelf eller pappa reste in till staden.
Ben var glad att få en anledning att lemna
hemmet helst på några dagar, gjorde sig i ordning och när
han piskade på hästen utanför gårdsgrinden var det
som om verlden legat öppen för honom, han blef helt
glad med ens och tog sig för att sjunga en visa så
det ekade bland de höga furustammarna. I staden
hette det att Sigrid Walborg var kommen hem från
Schweiz med måndagsbåten; lång och smärt och
vacker hade hon blifvit och haft med sig en kamrat
från pensionen i Schweiz. De två hade talat idel
franska och varit moderna från topp till tå och de
hade genast efter sin ankomst till staden, rest ut till
assessor Walborgs egendom, utan att helsa på hos
någon.
Det var stora nyheter för Ben. Hans tankar
begynte igen att snurra omkring den eviga gamla
medelpunkten, men helt olika än förr. Han förundrade
sig i sanning icke att Sigrid Walborg förbisett
honom förut, — nu måste det väl bli något litet annat
ändå när han var student. Han tog mössan af sig
och såg helt stolt på lyran och den hvita sammeten.
Någon fröjd hade han ändå af den! Och han
utverkade hemma både häst och karl för ett besök ute hos
Walborgs.
Det var den härligaste sommarförmiddag i Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
