Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras förhållande långt bakom sig. Så fick man honom
ändtligen öfvertalad att sjunga en visa.
Han gjorde så många förberedelser med rock- och
manschettaftagning, håruppburrning och röststämning
att hvilket annat sällskap som helst längesedan blifvit
otåligt, men här satt man beundrande och redan på
förhand kiknande af skratt. Sedan när han sjöng
kiknade de yngre mangrannt, medan de äldre delade
Priffes ära broderligt. Och hade man ej kiknat, skulle
Priffe också stått der bra handfallen, som om jorden
rubbats ur sin bana. I sex års tid hade man konseqvent
kiknat vid alla glada tillfällen der han exeqverat sina
tre visor, som gjort hans ryktbarhet. Alla hörde
dem. Buffetfröknarna gnolade dem efter honom med
hans humoristiska tonfall i rösten, unga gulnäbbar
härmade honom sinsemellan och hemma i familjerna
så t. o. m. systrarna kunde dem — med små
uteslutningar naturligtvis. Och långt borta i utkanterna af
staden sjöngos Priffes visor, öfverdådigt gladt och
med skrofliga röster, medan porterflaskorna surades på
bordet framför...
Nej, — Priffe var en ovärderlig karl på vifter.
Han var med som muntrationsråd öfverallt, och få voro
de större kandidat- eller licentiat vifter der icke Priffe
stått i skjortärmarna högt uppe på ett bord och
sjungit i vildaste nasalfalsett:
O barn af Hellas, byt ej bort,
ditt sköna fosterland! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
