Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillsamman och stormade ut öfver sandslätten med de
fattigas tallösa skelett sex fot under murkna träkors,
gnisslande väderflöjlar och oläsliga salmverser. Jagade
bort öfver alarna och de två lyckliga dagsländorna
under dem, vidare ut öfver vassen och fjärden till den
enformiga mörka skogsremsan på andra sidan. Der
samlades de alla, men fjärden låg glatt emellan och
lät dem stryka hän öfver sig. Furornas uppsträckta,
förtviflade grenar derborta öfver mörkret sjönko ner
allt djupare, tills aftonhimlen slutligen bleknade
hopplöst öfver ett enda vågrätt streck, rätlinigt och
konsiderationslöst.
Under alarna hade man ingen tid öfrig för tomma
skuggor. Här fans handgriplig verklighet efter alla
fantasier och drömmar och han kunde icke tröttna att
stirra in i två stora, njutningsdruckna pupiller och
andas in hennes varma andedrägt. Han söp in den
som en haschisrökare. Den underbart lefvande värmen
från en annan älskad varelse, trängde genom hela hans
väsen och han kände sig ett ögonblick fullkomligt
magtlös inför hennes välde. Hade det gält, skulle han
ha kunnat begå hvilken ädel handling som helst för
henne — och hvilken neslig. Men det gälde det icke.
Lycklig och nedtyngd af en aldrig förut känd
trötthet, satt hon med hans arm om sitt lif och lät
sig lösas upp i aningsfull sällhet. Hvar gång han
kallade henne skön, ryckte hon till och fick en lust
att berusa honom helt med sin skönhet, så han skulle
ligga vid hennes fötter och ligga som en usling...
han, som var så stolt eljes!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
