Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nätt, inbundet dikthäfte derifrån och begynte slå det
i marschtakt mot sitt knä.
Armen som Ben smugit kring Sigrids lif, drog
han småningom åt sig, hans fingrar plockade ännu på
hennes ärm, men om en stund tog också den
förtroligheten en ända och han satt helt stel bredvid henne
i soffan, medan marschtakten mot assessors knä ljöd
allt tydligare.
— Nå, — hur långt har du kommit på din
examen?
Ben svarade undvikande, fastän han för sig sjelf
beslutit att säga kraftigt och klart ifrån, när assessorn
ville blanda sig i hans angelägenheter, hvilket han
insåg att förr eller senare skulle inträffa. Nu slog
hans samvete honom med en stör ödmjukhet, ty han
hade icke ännu öppnat en bok på hela hösterminen,
fastän han hvarje dag beslutit att det skulle ske i
morgon. Men än kom det ena, än det andra emellan
och när han redan några gånger läst ett par sidor i
sina rifna, lånade anteckningar, flög en egendomlig,
retsam melodi honom i hågen, hvem vet hvarifrån,
och för att få ro för den, måste kan gå in i salen
hos sitt värdsfolk och taga ut den på pianot. Var
han engång vid pianot kunde man svära på att det
kom förmiddagskaffe och värdinnan sjelf satte sig
med sin stickstrumpa i soffan för att höra honom
fantisera, — han gjorde det så bra, sade hon, och så
bad hon Ben att sjunga. Så gick förmiddag på
förmiddag och redan strax på eftermiddagen var han hos
Walborgs der han dröjde öfver qvällen, långt in på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
