Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det vara nära att bli skandal der vid
underrättelsen om Bens utnämning. Det fans m&nga äldre
tjenstgörande som blifvit förbigångna och de sågo
icke nöjda ut. Men en ingeniör från
banbyggna-den befann sig just inne på jernvägsstyrelsen och han
upplyste dem om att Kituri station nog hade ett vackert
läge, men var liten, ytterst liten, och låg midt i den
mest öde trakten på hela banan — inga utsigter till
biinkomster — inga alls.
Bens glädje svalnade och han hade inga
afunds-män längre. Ville man då helt simpelt bedraga
honom? Skicka bort honom upp till ödemarken, för att
slippa en besvärlig kontroll i pressen? Han var i
begrepp att gå upp till chefen igen och afsäga sig hela
utnämningen. Så besinnade han sig.
Han kunde väl kanske skapa sig en bättre
framtid om han stannade här — början hade ju varit
lof-vande. Hans sätt och språkkunskaper stälde honom
^betydligt framom de andra extra tjenstgörandena, men
— och det var ett stort men — han stod långt ifrån
väl med sina förmän. Den framgång han nu haft på
grund af sin förbindelse med pressen skulle endast
bli honom till hinders framdeles, — det var tvärsäkert
det. Och han skulle få bråka och träla och ställa sig
väl och akta sig att stöta de maktegande härnäst.
Nej, — det höll han icke ut med. Hellre då mera
oberoende borta i ödemarken! Avancement stod ju
honom till buds äfven der.
Igen trädde hans framtidsidyll för honom: — ett
litet hushåll och en trädgårdstäppa nära sjöstranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
