Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klirrade det till så argsint och isen bågnade så
hotande, att han med en sats svängde om och satte af
med pinande fart åt motsatt håll.
Också var hela den sidan af viken förbjuden för
skolpojkarna vid straff af arrest, om icke utsigten att
drunkna ensamt var tillräckligt afskräckande, och det
var den nog ej, ty ditåt drogs man af en
hemlighetsfull makt, — isen bågnade så lockande och sjöng som
en siren för pojköronen. På öfriga delar af viken låg
isen nära tumstjock, ännu mer vid stränder och
vasskanter. Längre utåt var den full af de grannaste
stjer-nor, än djupsvart, så den såg helt hemsk ut och kom
pojkarna att spärra med skridskorna, än genomskinlig
som glas öfver sandgrunden, så man såg fiskarna
och sina egna slagskuggor nere mot den fint vattrade,
hvita eller gula sandbottnen. Öfver alltsammans en
klar höstsol, som glittrade i rimfrosten och drog långa
vägar af guld i den blankpolerade isen.
Midt bland pojkarna på isen stod en herre med
händerna i paletåfickorna och såg på dem. Men han
hade icke det vänliga löje till hands för dem som alla
andra fullvuxna. Han stod i tankar och pojkarna
drogo sig undan för honom, så dyster såg han ut.
Likväl gick han omkring der en god timme utan att
lemna isen och pojkarna begynte se långt på honom,
— hvad hade han att göra der!
Men när lektor Syberg som vän af ungdomens
idrotter kom ner till isen för att se sina skolpojkars
glädje, drog den främmande herren sig plötsligt bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
