- Project Runeberg -  Dikter /
152

(1896) [MARC] Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG)

[Read further instructions below this scanned image.]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för att mig gifva få en liten minnesbeta?

Ånej! — Er vackra blick ännu för häftigt glöder!

Ni lossade visst nyss ert mycket tappra skott
för att jag lyckats Er så helt från vettet reta . . .!

Men önskar Ni det prompt, så kan det ju få heta
att Ni af skicklighet och storsinthet förstått
att skämta med mitt lif, — fast jag som sportsman känner
hur kulan flyger blindt, när hatet sinnet bränner.

Mary; förvirrad:

Tro hvad Ni vill, baron!

Baron; kysser höfviskt hennes hand:

Jag tror vi blifva vänner.

Mary; drager baron fram till bänken, hjälper honom
af med rocken och börjar förbinda hans arm
ulan alt säga ett ord.

Baron:

Säg, — är det konsekvens att en minut Ni rasar
och ser ett vilddjur i min dryga mansperson,
då Ni den nästa ren för själfva tanken fasar
att Ni har gifvit mig en liten kontusion?

Mary:

Jag rår mig icke själf. Ni gör det icke heller
i allmänhet så väl som Ni det gjort i dag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:34:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katdikter/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free