Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En historia från gamla Högholmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alldeles som fästefolk. Jag harmades för mig
själf öfver dem, utan att rätt veta hvarför. Jag
kunde ju låta dem (a hvarandra, fastän hennes
man kanske ännu fanns i lifvet; — det hade
ju händt andra sjömän förut att deras hustrur
voro omgifta när de kommo till hemtrakterna
igen efter en riktigt grundlig långresa.
Emellertid kunde jag inte låta bli att fråga
Ida Friman i förbigående, sedan jag tagit henne
afsides, om hon tyckte det var rätt att fru
Jo-sefson så där smektes med Janne.
Hade jag vetat hvilket svar jag skulle fä,
skulle jag frågat henne det långt tidigare. Hon
såg blygt nedåt jorden och sade med en halft
rörd stämma:
»Ar det så orätt då, 0111 de hålla af
hvarandra f
»Nej, svarade jag, — nehej — det är det
inte, men . . hm . . ja jag menar . . . Mera
kunde jag rakt inte säga, ty den söta flickan
såg mig så trohjärtadt in i ansiktet att jag blef
alldeles utan ord.
»Man skall inte döma andra så strängt, om
man själf. . .
»Om man själf . . hvad då?
»Om man själf en liten smula . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
