Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Det är inte bara på den svenskspråkiga
pressens framtid jag tviflar, utan på den sjelfständiga
och frisinnade tidningsmannaverksamheten i
allmänhet. Inte endast i vårt land, der censuren och
politiken qväfva den, utan i alla andra länder. Ty
hvad äro väl tidningarna annat än den stora
opinionens språkrör, och den stora opinionen är aldrig
sjelfständig eller frisinnad. Den är egennyttig. Jag
tog inte emot redaktörsposten här med några djerfva,
ungdomliga drömmar om att komma något stort
eller nytt åstad, tvärtom hade jag ganska måttliga
förhoppningar. Och likväl har jag varit tvungen att
yttermera slå ned dem dag för dag.
— Du är just ingen optimist, du.
— Nej gudskelof, inte så farligt. Men jag hade
likväl en smula ungdomsidealism qvar: jag trodde
att min tidning kunde bli en lifsuppgift för mig, —
men också det får jag gifva tapt mer och mer.
Vahlin slutade med en suck. Plötsligen begynte
han vrida på sig, som om någonting plågat honom.
Och han fortsatte i samma, nedslagna ton:
— Du säger att jag inte är optimist. Om du
visste hur inbitet envis jag varit i mina
förhoppningar, skulle du häpna. Jag har måst tukta dem
alla dagar, och ändå ha de trädt upp igen och pockat
på att uppfyllas. Men det är egentligen nu först,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
