Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lin så bestämdt, att Hård icke brydde sig om att
motsäga honom.
Inne i salen satt trävaruhandlaren Ullman helt
ensam med vinflaskan och sina nio glas.
Fruntimren voro redan uppe på estraden. Han blickade
däst och slött framför sig, — portvinet började gå
honom åt hufvudet.
Han hade af läkarna längesen blifvit förbjuden
alkohol under hvilken form som helst. Eljes
kunde han vänta ett slaganfall, som
ögonblickligen skulle göra slut på alla vidare fröjder för
honom i detta lifvet. Det var deröfver han satt och
grubblade, medan tapören dundrade på sista satsen
i Fatinitzamarschen.
Hvarför skulle han sluta upp att lefva godt?
Kantänka, läkaren hade ju redan för många år sedan
hotat honom med ett dödande slaganfall, men endast
ett lindrigt litet ett hade han haft. Och han hade
råd att lefva godt. Han hade genom ett enda
lyckligt skogsköp blifvit egare af etthundratusen, som
genom vidare spekulationer ökats till närmare en
qvart million. För resten hade han nu lemnat alla
affärer och lefde i ro på sin egendom några mil
från staden. Men han var mera inne i staden än
hemma.
Hela tiden sångartruppen uppträdde på „För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
