Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En oklar misstanke jagade honom. Från kullen såg
han på afstånd i den gryende morgondagern jemt så
mycket som ett dammoln och inuti det en droska.
I droskan tyckte han sig se två personer... så
försvann den på andra sidan om backen åt staden till.
Han undvek att göra det klart för sig hvarför
bloden brände honom så våldsamt och pressade sig
så starkt samman kring hans hjerta, att han måste
sätta sig på en sten och samla sig. Hvad hade då
händt? Kantänka, — Hård hade åkt hem, hvad
betydde det? Men den andra personen som han tyckt
sig se i droskan...!
Han kom fullkomligt lugn och nästan nykter
tillbaka till „Förderfvet“. På verandan sof Ullman
framför likörflaskorna, men vaknade vid hans
ankomst och snörflade fram:
— Det var min droska, som jag bestält per
telefon... det var min droska...
— Ja, du har svårt att spatsera in till staden,
du, sade Vahlin. — Jag skall se till att du får bli här
öfver natten.
När det var ombesörjdt, gick Vahlin ensam hemåt
staden i morgonljusningen med sjudande pulsar och
en hämdfull känsla, som hade han fått ett slag i
ansigtet. Om Hård varit här, hade han kunnat slå
honom tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
