Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i staden i dag på morgonen, och han hade en plats
ledig för mig i Petersburg. I morgon bittida reser
jag... jag litar på er att ni ingenting säger åt min
man deförinnan, eljes kommer han att hindra mig . ..
jag har en del af mina saker inpackade nu redan.
Hilma såg frågande på llård. som väntade hon
ett gillande af honom. Han böjde också lätt på
hufvudet och sade:
— Kanske gör ni rätt.
Det var i sjelfva verket hans öfvertygelse.
Skiljas skulle de ändå förr eller senare, och det var så
godt för Hilma att det skedde nu, medan
öfverty-gelsen gaf henne krafter. Under hennes frånvaro
blef det honom lättare att vinna igen sitt gamla
inflytande öfver Vahlin, och kanske kunde han då
förmå honom till att göra den skilsmessan längre,
än den stackars Hilma anade.
Han begynte i vänlig och deltagande ton tala
om andra saker och frågade blott engång apropos:
— Är ni alldeles besluten att resa i morgon?
— Alldeles!
Hilma hade ej längre ett enda beklagande ord
öfver sig sjelf, och Hård bjöd till att göra
stämningen så angenäm som möjligt. Det gjorde Hilma
tydligen mycket godt att hafva någon, som
uppskattade hela det oegennyttiga i det steg hon var i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
