Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
llilma kom in med punschen och nötterna, fylde
glasen, men bad ingen att röra dem. Hon drog sig
så långt som möjligt från fröken Friman och sade
ej ett ord, men Vahlin var ovanligt talträngd i dag:
•— Jag undrar hvad som egentligen förskaffar
oss äran af fröken Frimans besök? Det är svårt att
tro, att ni skulle besöka oss utan något specielt
ärende... ja, jag menar nu inte en affär, som kan
uppgöras genast, utan en som sker långsamt, genom
godhet och vänlighet... Ett sådant der besök, som
ni säkert är van att göra som medlem i stadens
O
välgörenhetssällskap, — eller huru? Ah, fröken
Friman, ni skall inte se så blygsam ut, jag har ju
för-väl reda pä edra filantropiska afsigter ... är det inte
så? Det är för resten mycket vackert af er att
intressera er för dylika damer, hvilka en ung flicka
som ni egentligen icke bör veta af... var det inte
så termen lydde ... ? Ja, jag mins, så var det...
Jag kan inte nog beundra er välvilja, som vågar
bryta så starkt med konvenansen... Det är
storar-tadt af er, att utsätta er för hela stadens ogillande,
bara för ert hjertas godhet! Ni måste medgifva det...
inte sant... ? Hvarför skall man sätta sitt ljus under
ena skäppo? Det är inte modernt längre, att den
högra handen inte skall få veta af hvad den venstra
gör ... Ja, ja, vi ha det trefligt hos oss, inte sant... ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
