Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. I förbindelser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förvaltaren kastade på sig som om han haft
obekvämt och gentog efter en sidoblick på mig:
— Ty man har lärt sig tillfredsställa sin fåfänga
och lagt sig till med dyra umgängesvanor. Man är
född med en stor portion lättsinne, man kan
inte draga sig undan och har häller ingen lust, ty
man vill ju lefva också, förstås. Genom att draga
sig undan sårar man sina vänner och omöjliggör sin
framtid, hvilken alltid har varit och fortfarande är
beroende af deras välvilliga rekommendationer och
dito tillgifvenhet. Ens själfständighet och karaktär
undergräfvas, man förfaller till ett slags sällskapshjon
och man förlorar lusten för all frihet, ty den
kostar mycket arbete, isynnerhet när det gäller att köpa
sig fri från gamla förbindelser, om det alls är
möjligt. Men man får inte bli för upptagen af sin egen
vanskliga ställning, då heter det genast att man är
tråkig, och med tråkigheten förlorar man krediten.
Och krediten får man en gång för alla inte gifva
tapt, om man inte ger upp staten med detsamma.
Alltså, — gaska upp sig! Och man gaskar upp sig,
till nya förbindelser, ty gasken kostar också pängar,
det är gifvet...!
Han talade i en trött, likgiltig ton som om de
akta han lade fram för mig längesedan uttröttat
honom själf, fastän han nu måste fram med dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
