Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Marie! ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonkast eller en litet djärfvare ordvändning. Det
var här, midt i kretsen af likgiltiga personer, som
du fann säkerhet nog att våga din bekännelse, ty
du behöfde skydd lör min svaghet, du starka kvinna!
Och du fick det.
Medan dina ord, likgiltiga och ögonskenligt
tankspridda, riktades till sällskapet omkring oss,
lät du en värld af tonfall gå deras öron förbi
för att tränga in i mitt sinne och omfamnas där
af den mest brinnande tacksamhet. Du anade
att hvarje dallring i din stämma väckte ett eko
af välljud hos mig, och du grep i min själs
strängar med full inspiration och spelade ett
smältande adagio öfver kärlekens eviga tema. Jag satt
och lät musiken förklinga inom mig, hela mitt
väsen gaf genljud, och jag drack halft berusad
harmonierna, till dess de växte och blefvo så starka, att
jag fruktade de skulle förråda oss. Det föreföll
mig som måste de andra rundt omkring förnimma
dessa ackorder af helig ro likt kyrkomusik, och
höra deras grundton, genomträngande klar och full
som ett stråkdrag på Sarates violin. — Då var
konserten öfver, och jag hemtade mig långsamt,
grubblande, försjunken i mig själf som en musikfantast.
Jag hjälpte dig med pälskappan — och du gick.
Följa dig ville jag icke, ty du bad mig med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
