Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med den vita huvudduken skjuten i nacken, kinderna
röda av farten vid gungandet och blicken glimmande
käck, spänd i förväntan på att hon skulle få en ny pik
att vända igen mot sin långe vederdeloman. Kring
mun och ögon ett drag som av löje, bakom vilket dolde
sig en upprörd, egensinnig, sårad stolthet, som var
beredd både att anfalla och försvara sig ursinnigt. Och
han hesiterade igen, det blev kanske han som drog det
kortaste strået —! Han fick ett intryck av att det var
klokast att taga sig i akt för den flickan. Bakom
hennes retsamma väsen låg det både beslutsamhet och
kraft, det såg man. Och för första gången i sitttliv
kände han en liten smula respekt för en varelse av det
andra könet.
Hans långa paus följdes med otålighet av de andra.
Hans bestämda uppträdande i början hade redan
ingivit dem hopp om att de här äntligen hade en
främmande karl, som icke lät Anna Mellilä topprida sig likt
alla andra. Man hörde ett mummel:
— Stå på dig, österbottning!
— Kan en kvinna göra dig svarslös?
Men österbottningen dröjde allt fortfarande att
upptaga ordstriden.
Då såg Anna Mellilä missaktande på honom under
sitt vita huckle, vände sig till de kringstående och
frågade:
— Finns inte här också en annan österbottning?
Kanske han vet bättre besked om huru man ska bära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
