Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för ögonen och bryt udden af dess skräck
genom ditt goda och fasta medvetande
att du gjort honom till din vän! Den
regeln ger oss lifvet själft hvarje dag,
men vi sluta ögonen till för det. Vi äro
fega, erbarmligt fega, och vi bli fegare
dag för dag, ju kärare lifvet görs för
oss.»
Klercken försjunker i egendomliga
tankar. Återigen hans egna ord! Så
säger han:
»Men det finns just i vår tid så
många, som våga själfmant kasta sig i sin
store, dystre väns armar.»
»Ja, jag högaktar dem, bara de inte
göra det af feghet. Jag högaktar
Sokra-tes, men jag älskar Kristus.
Mänsklighetens adel är död och lifvet en usel
parodi, när deras sista efterföljare andats
ut sin sista suck. Då triumferar småsinnet
och jublar pöbeln, och efter dem kommer
syndafloden. Det finns ingen annan
lösning.»
Hon räcker. Klercken sin hand på
terrassen framför verandan, som de nått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>