Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
retade hjärna en otydlig fruktan för
ande-knackningar och spökerier.
»Hvarför stiger man inte in?»
ropar han.
»För att vi skola få er ut!» svarar
fru d’Ottange’s röst.
Alltså hon! — Pyrrhus! Pyrrhus!
Klercken reser sig med möda ur sin
stol, går fram till dörren och öppnar den.
Ute i den upplysta korridoren står fru
d’Ottange, vackrare än någonsin, med ett
själfmedvetet drag af beslutsamhet och
med ögonen strålande af lefnadslust och
ungdom. Det slår Klercken att uttrycket
i hennes ansikte är mycket forceradt och
att hennes nerver arbeta att hålla det
uppe.
»Jo, jag har hört,» säger hon
onaturligt gladt, »att ni verkligen skall resa i
morgon, men det är ändå för starkt att
ni inte ens ämnar taga farväl af edra
vänner och bekanta, tycker jag.»
»Förlåt! Det har varit min afsikt
att komma ned och göra det, men jag är
ännu inte riktigt färdig, och dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
