Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men då kick han sin fattning igen, satte
sig lugnt ned och talade sedan så sällsamt
sorgbundet och trött om sin lott och andra
missförståddas lott, så att jag inte visste
hvad jag skulle tro om honom. Jag är inte
van vid att herrar gråta iuför mig och pussa
mig på hand, allra minst är jag van vid
att höra sådana oförfalskade och vackra
tonfall som vibrerade i hans röst.
Jag måste stiga upp och bedja honom
gå, jag kunde inte hålla ut med att sitta
som ett kallt vittne till en så stark och djup
sorg, hvilken förebrådde bara sig själf. Jag
riskerade att förlora makten öfver mig och
blanda mina tårar med hans.
Men nar han gått, öfverraskade jag
mig med att ha en hjärtklappning, sådan
jag aldrig förut haft. Kära Alvilde, hvad
skall jag göra med honom?
Din tillgifua Carlot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>