Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men månne det inte vara många lleres lott
än er ... ?
— Det rör mig inte om det är Heres
lott, förklarade Rosenlund imponerande
be-stämdt. Sedan återtog han saktmodigare,
nästan med tårar i rösten:
— Jag är i grunden så snäll, så snäll,
när jag möts af vänlighet och förstående
Det vet Ni själf bäst, inte sant?
— Jo, snälla herr Rosenlund, men det
tror jag bestämdt att hela världen också
vet, tröstade jag honom. Ilan blef alls
inte nöjd med min tröst. Det ryckte i
honom, och han föll likasom sönder, lians
blickar irrade oroliga kring rummet och
snuddade vid mig med ett främmande
uttryck, som jag aldrig sett. Hans tankar
höllo icke längre ihop, och samtalet blef
omöjligt. Jag försökte icke ens hålla
honom kvar.
När han gick sade han kort:
— Adjö, tant!
Som du ser är det ett ansvar att ha
med sådana barn att göra. Man får inte
ens skämta med dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
