Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nog är du bra barnslig, sade Spets.
— Barnslig! Skall jag bli lönnkrögerska kanske?
— Nå, så hittade du också på ett fult namn åt
en god förtjänst! Vem har sagt att du skall bli
lönnkrögerska? Det är min affär, det här, och den kan
icke mer gå tillbaka.
— Varför inte?
— För att det ingick som bestämt villkor i
kontraktet att jag skulle hämta ankaren tom tillbaka,
annars blir jag genast angiven för länsmannen. Men
om jag får sköta om saken som jag behagar, så ha vi
trettio mark inom en vecka eller två. Och det vill du
väl inte gå miste om, eller hur?
Käpp-Lena förebrådde Spets att han gått in på
så farliga villkor och sade att han aldrig skulle ha fått
brännvinsankaren av handelsmannen, om de ej vetat i
staden att hon, Käpp-Lena, stod som säkerhet i
affären.
— Ja, men nu har jag den. Och du vill väl inte få
en utsökning på halsen eller en angivelse för lönnkrögeri,
innan vi förtjänat så mycket som en penni på affären?
Spets blev vältalig och utvecklade alla fördelarna
av minuthandeln, vädjande till Käpp-Lenas icke
alldeles outvecklade vinstbegär. Och hon gav sig
slutligen tillfreds, fast hon visst inte trodde att någon
annan än hennes egen Spets skulle få sig något till
livs av brännvinet.
Huru förvånad blev hon icke, när Spets den föl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
