Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Den eviga gamla förargelsen med inspektören,
— och med doktorn, som ska flytta in i mitt
rum ...»
> Det var just om doktorn jag skulle tala...»
»Jaså — jag ska ut på höskullen nu, så att
doktorn får det riktigt bekvämt?»
»Nej, nog finns det ju rum inne i huset för
själfvc husbond, kan du väl gissa.»
»Husbond, ja! — Det dröjer ett år innan jag
blir det. Och lår mor göra som hon vill, så jagar
hon ut oss allesamman i en hölada för hela
sommaren bara doktorn gör en vink med en
tiomarks-sedel...»
»Nå, nå, Aakusti, man ska inte... om sin egen
mor...! Fast det nog är sant!»
»Ser du där nu, medger du det inte själf, Ida?
Nog känner du morsgumman alltid!»
Unge husbond har kommit fram till Ida, där hon
står kvar i salsdörren och ser ut som om hon bara
i förbifarten råkat sticka in hufvudet i husbonds
rum. Han tager henne i handen och de bli stående
tysta ett ögonblick. Han gnider hälften blygt sin
kind med den andra handen och vet icke hvad han
skall säga. Ändtligen lyckas han fa fram med en
ny, främmande röst, som icke är hans vanliga och
med en andedräkt som stockas:
> Hör nu, Ida ... hvarför ska du nu ... kom hit
in i rummet och stäng dörren, så få vi prata!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
