Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minst tio friare, som äro färdiga att träda en ny ring
på det.»
»Och till dem tror du jag hör! Åhå! Jag är
inte känd för att hålla till godo med andras
rester ...»
Ida tager emot den kraftiga förklaringen som en
mycket naturlig sak, står med händerna i kors
framför Aakusti och har ingenting annat att tillägga än
ett tviflande:
»Ja, ja, — vi la välan se–––––––––!»
»Men den där doktorn, hurudan månne han
egentligen vara?» undfaller det plötsligen Aakusti, när
han en gång kommit på trafven med att vara
meddelsam. »Mor ska naturligtvis ha dig att passa upp
honom! Men så mycket vet du, Ida, att jag inte
kommer att tåla något’ fjäsande för dig från hans
sida...»
Det blixtrar till i unge husbonds ljusblå ögon,
han har sällskapat alldeles för mycket med stadsherrar
för att veta att deras finkänslighet mot en vacker
piga icke är större än hans egen, och han snärjer in
sig i sina misstankar, framkallade af hans egna
erfarenheter.
Ida har vid det ofrivilligt och oförsiktigt [-framkastade-] {+fram-
kastade+} yttrandet först blifvit djupt sårad, hon ser
på Aakusti med en förebrående blick, men före-
bråelserna växa hastigt till harm och hon utbrister
häftigt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
