Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han kan icke i fluxen genomskåda den krassa
hemlighet, som ligger där bakom; han har alltid fått
hängifva sig åt högre intressen än kökets, och
värdinnan säger ingenting om att hennes privatbord med
sonen och Ida bjuder på alldeles samma matsedel
som det stora för drängarna och pigorna ute i köket,
bara med den skillnaden i spisningssättet, att man
äter med knif och galfel på groft duktyg i stället för
med fällknif och träsked ur gemensamma fat på bara
furubordet.
Monola värdinnan skäms visst inte öfver det
förhållandet, långt ifrån, men hon är inte angelägen om
att inviga sin nya hyresgäst i hela sin
husmors-ekonomi. Hon har länge sedan beslutat att han skall
ha sitt bord för sig i stora salen med en hel flaska
öl och två bastanta rätter till hvarje middag, annars
går det rakt inte i lås att göra sig den inkomst på
honom som hon tänkt göra. Om det kom ut bland
folket att hon af doktorn tog åttio mark i månaden
för den föda de själfva åto — fast de två rummen
voro däri. inberäknade, — så skulle det gifva
anledning till allehanda dumma yttranden, hvilka kanske
slutligen skulle finna väg till doktorns egna öron.
Nej. om han alldeles nödvändigt ville tala finska
och se huru man lefver och äter på landet, så skulle
han någon söndagsmiddag gifva sig tid att spisa med
dem, det är något helt annat, men i hvardagslag
skall allt herre få förbli herre och bonden bonde.
»Det går inte an att herrarna göra sig till bönder,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
