Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kring, fingrarna blödde för knifskåror, och
sofföverdraget strax bredvid fick inånga nya, blodiga
fingermärken, t}’ lille Karl hade ej alltid tid att taga
fram sin näsduk. Dessutom tyckte han, att yllet
på soffan hämmade blodet bättre än linnenäsduken.
Mamma förundrade sig öfver lille Karls flit
den dagen och band om hans blödande fingrar
med vanligt jämnmod, när arbetet var slutfördt.
Så bröt mörkret in, och lille Karl skulle gräfva
ut sitt guldfynd under spegelbordet i salen. Men
i dag tog skymningspratet i förmaket ingen fart,
och familjen skingrades strax efter kaffet. Det
borde ju ha varit fullkomligt öfverensstämmande
med lille Karls önskningar, men antingen det nu
var rädsla eller ondt samvete — han vågade sig
icke in i salsmörkret till guldminan, då de andra
ej sutto i rummet bredvid. Det låg onekligen
något brottsligt öfver hans förehafvaude, som kom
honom att frukta ensamheten i mörkret långt mera,
än den möjliga upptäckten från familjens sida i
förmaket. Han stoppade sin blodiga trätärning i
fickan och tillbragte en förfärligt lång, dödande
tråkig eftermiddag. Andtligen tändes ljus i
förmaket några timmar före kväUsvarden, och stora
bror lade sig i hvilstolen med sin bok. Men lille
Karl fann icke nog garantier i stora bror ensam,
för att det icke kunde hända honom någonting
förskräckligt, om han begaf sig till sitt hemlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
