Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pappas myntstapel med sin egen trätärning. Han
petade fram slantarna en för en, och när lian hade
dem alla i sin hand, voro de hela fem stycken.
Trätärningen fyllde deras plats förträffligt; han
lyssnade efter om pendylen skulle halta, men den
gick tämligen jämt och lugnt, som om ingenting
passerat.
När han än en gång böjde sig ned för att för
sista gången sätta trätärningen till rätta och
granska sitt verk och finna det godt, kom
tjänstflickan in i salen för morgonstädningen. Hon såg
förvånad pil den nedhukade Karl vid spegelbordet
och förundrade sig öfver, att han var uppe så
tidigt. Lille Karl fick en hastig misstanke, att han
i pigan hade en rival till sitt guldfynd, att hon
längesedan under sina morgonstädningar upptäckt
skatten och nu var medveten om hans tilltag.
Slantarna lät han dock glida ned i fickan och fick
i detsamma en idé, som gick ut på att pigan skulle
få eu del af fyndet, blott hon ej skvallrade om
det. Just när han skulle till att framställa sitt
jämkningsförslag så ogeneradt och så fördelaktigt
för sig själf som möjligt, sade pigan att kan kunde
gå sin väg ur salen medan hon städade där.
Lille Karl såg upp ett ögonblick, helt
öfver-raskad. Hon hade haft ett så alldagligt tonfall i
rösten, att hon omöjligt kunde veta någonting om
haus hemlighetsfulla fynd. Han rätade på sig, fick
LiUt Karl. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
